Sannasida

Undrar ibland om man kan kalla mig mångsidig eller schizofren?

Jag menar, jag är ju SANNA och alltid bara Sanna. Inget konstigt med det.

Men olika sällskap lockar fram olika sidor hos mig.

Lysande exempel på min "mångsidighet" (som jag själv väljer att kalla det) är.

Mamma Sanna:
Hon sitter hemma med sin lilla söta, underbara, bedårande dotter och gulligullar med bäbisröst. Matar, böter blöjor, kryper runt på golvet och gör löjliga miner och konstiga läten för att få sin lilla guldklimp att bubbla av skratt. Allt detta gör hon iförd mjukisbrallor (med gällivarehäng) linne och ett fånigt leende...

Fotbolls Sanna:
 Hon ger järnet på träningarna, tar i så svetten lackar. Är seriös och sammanbiten. För att inte tala om "match Sanna" hon har ingenting annat i huvudet än FOTBOLL, FOTBOLL, FOTBOLL. En riktig vinnarskalle som bara SKA vinna ALLA närkamper och löpdueller. Hon är STENTUFF!!

Jobb Sanna:
Hon är onyttig och flamsig (flamsigheten kan delvis bero på att jag arbetar natt och runt småtimmarna blir lite trött i ögat och i skallen)

Svärdotter Sanna:
Hon är snäll, glad och duktig. Ger troligtvis ett seriöst och sofistikerat intryck. Mogen och omtänksam.
(Okej svärfar kanske ibland tycker att jag svävar iväg med för många urflippade idéer och då och då vill han nog sälja mig till högstbjudande, men när allt kommer omkring så tycker han om mig ändå)

Bekant Sanna:
 Hon belyser olika sidor hos sig själv beroende på vilket sätt hon är bekant med den bekante. Men hon är alltid trevlig i alla fall. Men just bara så, trevlig!

Vän Sanna:
Hon lyssnar och pratar, är seriös och Allan Ballan samtidigt, Hon är inte så ansvarsfull, mycket slarvig, lite velig, omtänksam. Busig och väldigt öppen (öppen är nog en genomgående egenskap som passar de flesta Sannor)

Party Sanna:
Hon är inte seriös för fem öre, hon är glad och pratig. Hon är noga med sitt utseende och vill för kvällen vara perfekt varpå hon tar ungefär 13 timmar på sig att göra sig i ordning. Hon både tjuvröker och dricker alldeles för mycket. Hon är lite småtokig. Hon får ibland (mycket sällan) för sig att slå klackarna i taket men för det mesta är det mingla prata, mingla skratta, mingla tjattra som är hennes signum.

Flickvän Sanna:
Hon har ALLT av ovanstående och mycket MYCKET därtill. Hon är snäll, gullig, pussig, kramig, gosig och alldeles alldeles UNDERBAR!!

Hon är bitsk, trotsig, surig, arg, krävande och alldeles alldeles outhärdig

Det fanns en gång en fjortis Sanna också och hon kunde vara både skadeglad, överlägsen, mallig och ibland kanske rent av elak. Men hon stannade kvar i mitt förflutna och tynade bort. Så om det är så ni uppfattat mig så har ni förmodligen inte träffat mig på länge.

Är det bara jag som är såhär? Är jag schizofren eller bara precis som alla andra?!