Sannasida

Idag berättade läkaren att vi fått tid att åka ner till Uppsala på tisdag. Vi kommer att övernatta där på avdelning 95A för att sedan göra själva biopsin på onsdag och samtidigt sätta in en "port" i bröstet för att på den vägen ge henne dropp.

Det var skönt att äntligen få ett besked, men tyvärr så tar biopsin sedan 2-3 veckor att analysera så först efter det vet vi hur prognosen ser ut för våran lilla hjältinna.

Det ska bli skönt att få sätta in en mer permanent "port" för droppet då det har varit väldiga problem att sticka henne, hon är sönderstucken i både händer, armar och fötter. Idag hade kärlet i foten som hon hade droppet i spruckit och foten hade blivit fylld med näringsdropp. den var stor och svullen och nu läcker den näringslösning :( Det kan göra lite ont förklarar sköterskorna och vi hoppas att det känns okej för Nova ändå.

Men när det kärlet sprack kom bekymmer, ar ska man sätta nålen nu?

Som tur var kom en duktig sköterska och hittade ett kärl på handleden som hon lyckades sätta nålen i så nu hoppas vi att den får sitta kvar där och fungera tills vi kommer till Uppsala.

Annars har vi haft finbesök gånger två här. Först kom en av mina bästa vänner Snikke och hälsade på, det var härligt att se henne. Efter hennes besök kom min syster med familj ifrån göteborg hit även min mamma och Thelise och Nicke kom och vi spenderade dagen tillsammans. Vi åt lunch, tittade på kort, pratade pratade och pratade. Barnen lekte i lekterapin och sedan avslutade vi med att gå ut till lekparken för lite mer bus. Vi tog även en glass i solen vid den fantastiskt fina cafét, en riktig mysdag med andra ord.

Nu ligger jag och Nova och tittar på Ukraina - Frankrike i väntan på Sveriges match ikväll, vi är fulla av förväntningar och vi håller alla tummar och tår vi kan för att Sverige ska vinna. Nova håller till och med tårna på sin ballongfot, det måste väl ändå ge lite extra tur?! ;)

På tal om fotboll så har jag fått erbjudande att vara med och spela match på söndag och de som känner mig vet att jag älskar att spela fotboll. Jag överväger att göra det för att få komma ifrån den här sjukhussängen och tänka på någonting annat för en stund. Vet bara inte hur jobbigt jag kommer att tycka att det är att träffa folk igen, jag blir lite folkskygg när något dåligt inträffar då jag inte tycker om att inte kunna behärska mina känslor. Jag vill inte vara sårbar inför min omgivning...=/

Jag blev i alla fall rörd att laget fortfarande tänker på mig trots att jag inte tränat på ett par veckor <3